Studien syftar till att undersöka om och i sÄ fall hur de olika kommunerna i VÀstraGötalandsregionen anvÀnder sig av insatsen sÀrskilt kvalificerad kontaktperson. Dennainsats infördes i socialtjÀnstlagen 2007 och syftar till att stötta och vÀgleda ungdomarmed problematik sÄsom missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende.Studien jÀmför ocksÄ denna insats med insatsen kontaktperson. För att besvara studiensfrÄgestÀllningar anvÀnds en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, i form aven intervjuundersökning och en enkÀtundersökning. Resultatet har analyserats medhjÀlp av teorierna organisationsteori och symbolisk interaktionism.Studiens resultat visar att insatsen anvÀnds i lÄg utstrÀckning i de 21 kommuner sombesvarade enkÀten. Endast ett fÄtal kommuner verkar ha integrerat insatsen i sinverksamhet och att insatsen Àr sÄ pass ny antas vara en orsak till att den Ànnu inte anvÀndsi sÄ hög grad dÄ organisationsförÀndringar ofta tar lÄng tid.

The aim of the study was to examine individual staff experience and management of threats and violence in the acute psychiatric department for children and teenagers in Uppsala. Previous research shows that the experience of threats and/or violence is individual, and that it is difficult to distinguish between these concepts. Research shows that it is particularly vulnerable to work in psychiatry when mental illness is a cause when threats and violence occurs. Threats and violence can result in different consequences for the individual. The study is based on qualitative interviews and the material was collected in the autumn of 2012 at Akademiska sjukhuset.

I FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt i svensk lagstiftning framhÄlls tydligt att ?barnets bÀsta? ska beaktas i Àrenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bÀsta? innebÀr rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist. VÄrt syfte blev dÀrför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bÀsta? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist, samt var grÀnsen gick dÄ det inte lÀngre var till ?barnets bÀsta?. Under arbetet framkom att ?barnets bÀsta? definieras vÀldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvÄrdnad och god omsorg för barnet.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Ungdomar stÄr inför en rad av valmöjligheter, tyvÀrr dras en del av dem in mot destruktiva vÀgar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och sÄ vidare. Dessa beteenden Àr ofta symptom för bakomliggande missförhÄllande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för barn och ungdomar som har uppvisat sÀrskilda beteendeproblem. Det hÀr Àr en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i LuleÄ Kommun som anvÀnder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan fÄ en relation med och fÄr pÄ sÄ sÀtt nÄgon utomstÄende att prata och umgÄs med. Uppsatsen ger en överblick av samhÀllsproblemen, dÀrefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och Àven riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar hemmasittare.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger pÄ en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berÀttelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.VÄrt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebÀra för specialpedagogen.Uppsatsen bestÄr av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning Àr att i nÄgon form utveckla yrkesmÀssig kompetens. DÄ begreppet handledning Àr nÀrbeslÀktat med andra begrepp sÄsom konsultation och rÄdgivning blir det svÄrdefinierbart. För att kunna sÀrskilja innebörden av de olika begreppen krÀvs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, hÀr- och- nu- tÀnkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

The purpose of this essay was to enhance the understanding and knowledge about phenomenon access support. Access support means that a third person (contact person) must be present during access visits between a child and its parent, if it is necessary for the child?s security or because the child needs support. The study was based on qualitative interviews with four contact persons and two professional social workers, whose main task have been to support and, partially, coordinate the work of contact persons. During the interviews I put the focus on participant?s experiences and thoughts about the phenomenon access support.

Denna studie behandlar insatsen kontaktperson dÄ den ges enligt socialtjÀnstlagen. Syftet Àr att öka förstÄelsen för relationen mellan kontaktperson och klienter utifrÄn bÄda dessa parters perspektiv. De aspekter som tas upp Àr nÀrhet, distans och jÀmbördighet. Vidare undersöks huruvida det finns kontrollinslag i denna insats genom att studera hur detta i sÄ fall yttrar sig i relationen. En kvalitativ metod har anvÀnts, bestÄende av intervjuer med klienter och kontaktpersoner.

The purpose of this essay was to study which arguments social workers used in the basis of their estimation concerning young people of the age 13-18 given an aid, a contact person (swe. kontaktperson). The purpose was also to describe how the legal paragraph, regarding contact person, is regulated and then compare the arguments made by the social worker with the intentions expressed by the legislator. To answer our purposes we studied the law and the intentions expressed by the legislator, which is the foundation for the legal paragraph that regulates contact person, 3 chap. 6 §.

The aim of this study was to examine the occurence of norms in court cases regarding the Swedish law of support and service for disabled (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) with the help of a discourse analysis method. More specifically its aim was to examine and identify norms in the different dictums/statements that were to be found in the court cases regarding the supportive institution "contact person" according to the Swedish law "LSS" with the help of a norm science approach. The aim was also to examine when the applicant was found to be entitled to a contact person according to the LSS-law. To be able to do this, the author studied thirty-four different court cases. In these cases six themes were found, that indicated the occurence of norms.

Syfte: Studien har som syfte att undersöka speciallĂ€rares upplevelse av hur deras kompetens som kvalificerad samtalspartner inom sprĂ„k-, skriv- och lĂ€sutveckling anvĂ€nds i verksamheten. Teori: För att fĂ„ en förstĂ„else för funktionen kvalificerad samtalspartner riktas vĂ„rt intresse mot handledning. SkĂ€let till att studien inspireras av ett socialkonstruktivistiskt kunskapsperspektiv Ă€r att handledning, enligt Åberg (2007), anses vara ett socialt konstruerat tillfĂ€lle. Detta innebĂ€r att speciallĂ€raren, med förmĂ„gan att vara en kvalificerad samtalspartner, i samtalet med pedagogerna kan betrakta, utveckla och omsĂ€tta förgivettagna förestĂ€llningar och kunskaper inom sprĂ„k-, lĂ€s och skrivutveckling. Metod: Vi vill beskriva snarare Ă€n att ge en förklaring och har av detta skĂ€l valt att genomföra en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk ansats.

I ett aktionsforskningsprojekt om kontaktmannaskap deltog en arbetsgrupp pÄ ett vÄrdboende i tre fokusgruppssamtal. I problemorienteringsfasen klargjordes kontaktpersonens roller. Dessa roller var relationsskaparen, lÀnken och administratören. Rollen som relationsskapare var den mest givande för kontaktpersonen. Rollerna som relationsskapare och lÀnk var sammanflÀtade dÄ lÀnken var beroende av att relationen fungerade.

Studien avsÄg att behandla insatsen övervakat umgÀnge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgÀngen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag Àr komplext dÄ de ofta stÀlls inför olika svÄrigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod anvÀndes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att fÄ djupgÄende beskrivningar kring detta fenomen.

Personer med funktionsnedsÀttningar har visat sig stÄ vid sidan av den vardagliga samhÀllsgemenskapen i högre utstrÀckning Àn andra och dessa personer har ocksÄ visat sig ha fÀrre nÀra vÀnner Àn andra. MÄnga personer med funktionsnedsÀttningar har behov av nÄgon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning sÄ kan personer med funktionsnedsÀttningar bli beviljade kontaktpersoner, som kan stötta dem pÄ detta omrÄde. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen kontaktperson kan inverka pÄ det sociala livet hos personer med funktionsnedsÀttningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera Àmnet.